Med turistvisum till förlossningen

Den 30 april 2012 klev Olga och Vadim Mishkovsky från Sankt Petersburg på båten till Åland. De hade fått ett paketpris på förlossning i Mariehamn.

Paret Mishkovsky ville ha mer av komfort, service och välbefinnande än de skulle kunna få i Ryssland. Därför valde de att föda sin son på Ålands centralsjukhus i Mariehamn — som kunder. En erfarenhet de är nöjda med.
— Attityden är mer mänsklig här, och hanteringen av förlossningar är bättre, summerar de efter att lilla Galaktion kom till världen den 11 maj.
Att de kunde åka till ett annat land och betala för att få en förlossning så som de ville ha den är Natalia Kålls förtjänst. Hon har genom sitt företag Nordan startat ett samarbete med bb-avdelningen vid Centralsjukhuset på Åland. För sjukhuset är de privat betalda förlossningarna ett sätt att ha jämn beläggning under året och behålla en hög kompetens hos personalen. Men visst fanns frågetecken till att börja med. Skulle det till exempel innebära att finska kvinnor prioriteras lägre?
— Det var en ganska känslig fråga. Men vi har ventilerat den mycket. Och det finns ingalunda någon ”förkörsrätt” för de betalande. Aldrig! säger Natalia Kåll.
Kanske kan förlossningsturism bli en ny vårdnisch på Åland. Vid starten skrev internationella Elle magasin om möjligheten och sedan började ryska föderskor strömma till.
Olga och Vadim Mishkovsky tyckte inte att det kändes konstigt att föda utomlands. Det var naturligt och fint, berättar de. Olga fick själv välja ställning när hon skulle krysta och vilka hjälpmedel hon ville ha. Ett annat plus tycker de var att nära och kära fick vara med, vilket långt ifrån är någon självklarhet i Ryssland. Så både Vadim och Olgas bästa väninna var med under förlossningen.

Hur fick ni kännedom om möjligheten att föda på Åland?

— Genom ”djungeltelegrafen”. En av våra vänner har fött tre barn här genom det finska företaget Nordan.

Behövde ni förbereda er på något sätt?

— Ja, vi åkte till Imatra i östra Finland och tog prover innan förlossningen. För att få komma och föda på Åland krävs förberedelser, som för Olga och Vadim Mishkovsky.
— Helst vill vi att de ska komma hit för ett tidigt ultraljud. Dessutom måste vi göra en blodgruppsbestämning, antingen här eller genom finska Röda korset, oavsett om de tidigare fastställt sin blodgrupp. Och så tar vi prover för resistenta bakterier, berättar Mona Thompson, vikarierande avdelningssjuksköterska vid bb och gynekolog­kliniken på sjukhuset.
Utöver det måste de födande vara fullt friska. Till exempel får kvinn­orna inte testas positivt för multiresistenta bakterier eller ha några allvarliga kroniska sjukdomar. Kvinnor som har fött tidigare bör ha haft okomplicerade förlossningar. Några riskförlossningar tar de inte emot.
Sammantaget är det inte vem som helst som kan åka och föda på Åland. Paren kan välja mellan olika ”förlossningspaket”, men allt som tillkommer därutöver får de också betala. En normalförlossning, som kostar cirka 4 000 euro (35 000 svenska kronor), kan vid komplikationer lätt springa upp i 20 000 euro (170 000 kronor).
Sjukhuset i Mariehamn har resurser för att klara även komplicerade förlossningar, men de som köper förlossningsvård skickas då vidare, vanligen till Åbo universitetssjukhus på fastlandet. Har barnet fötts för tidigt eller liknande och behöver vård i Åbo får förstås föräldrarna följa med. Men även detta måste de betala extra för. Slutnotan kan alltså bli betydligt högre än beräknat.

Hur många ”förlossningsturister” kan Ålands centralsjukhus ta emot?

— Vi har ett avtal om att ta emot max 20 per år, men vi har hittills varit långt från den nivån. Så än är det på försöksstadiet, berättar Mona Thompson.
Efter förlossningen kan paren välja att stanna kvar för efterföljande kontroller och uppföljning på Åland. Men de flesta åker hem så snart de ordnat pass och nödvändiga papper för den nytillkomna familjemedlemmen.
Skulle något liknande vara möjligt i Sverige? Vi ger oss ut på turné för att ta reda på det. Många svenska förlossningsavdelningar har ingen överkapacitet, men i Sollefteå, med Sveriges minsta bb (cirka 300 förlossningar per år), är det relativt låg beläggning vissa tider på året.
Sollefteå sjukhus har faktiskt provat att få fler att komma och föda hos dem, även om erbjudandet bara har gällt inom Sveriges gränser. En broschyr togs fram efter en idé från sjukhuset i norska Voss, som lyckades öka antalet förlossningar från 300 till 500 per år.
Sollefteå hade ett brett program för utomlänspatienter, bland annat med billigt boende på det gamla Österåsens hälsohem och yoga, qigong, mindfulness, vattengympa och föreläsningar för den som hade lust och ville betala.
Men programmet är nedlagt. Ändå tycker Karin Leiknes, barnmorska vid Sollefteå BB, att det låter intressant att erbjuda förlossningsvård till utländska blivande mödrar.
Gotlands BB har många likheter med Ålands dito; det är en ö i Östersjön och patientunderlaget är ganska litet. Men Ann-Kristin Forsman, enhetschef vid kvinnokliniken på Visby lasarett, säger att det inte finns några planer på att erbjuda förlossning där för utländska kvinnor.
— Nej, det har vi nog aldrig funderat på. Däremot, för tio år sedan, hade vi en inbjudan till blivande mödrar i övriga Sverige att komma och föda hos oss.
I dag har erbjudandet dragits tillbaka. Det medförde mer jobb även för personalen på sjukhusets laboratorium, barnavdelningen och — om det blev kejsarsnitt — på operationsavdelningen.
Vi åker till Stockholm. Michael Nordh Grate är verkställande direktör för Stockholm Care, ett bolag som är helägt av Stockholms läns landsting och som ansvarar för länets vårdexport. Vårdexport är definitionen på att utländska personer (samt utskrivna svenskar som till exempel bott länge i utlandet) får vård här, mot betalning.
— Vi erbjuder framför allt tillgång till den högspecialiserade vården, berättar han.
Det behövs för att upprätthålla kompetens och kvalitet, förklarar han. Men det är också ett sätt att nå lönsamhet för nödvändig avancerad vård som få patienter behöver.
— Då är det välkommet med utländska patienter som söker vård här, säger Michael Nordh Grate.
Stockholm Care förmedlar faktiskt även i viss mån möjligheter för utländska kvinnor att föda barn på ett Stockholmssjukhus. Anledningen är att belastningen varierar under ett år. Först och främst erbjuds platser till utländska gravida som redan vistas i Sverige, såsom ambassadpersonal. Men även andra, som själva söker sig hit, tas emot.
— Det är ganska sällsynt: vi tar emot kanske 10—20 utländska förlossningar per år i hela länet, totalt. Men vi ser ett ökat antal förfrågningar om detta, särskilt från Ryssland, berättar Michael Nordh Grate.
UPPDRAGSGIVARE
Vårdfokus
LÄNK
DATUM
2013/02/06